Mer dokumentärt krig och krig och spioner på film (och radio)

Igår skrev jag om en dokumentär om Folke Bernadotte. Idag har jag fortsatt på temat andra världskriget och dess efterdyningar.

Jag såg ett program med krigsveteraner som i det här avsnittet berättade de om strider i bergskedjan Ardennerna i gränslandet mellan Belgien, Luxemburg och Frankrike.

Det var i slutet på kriget, vintern 1944-45 som den så kallade Ardenneroffensiven pågick. Den vintern var oerhört kall och många av de allierade soldaterna var mycket dåligt utrustade för sådant väder.

Programmet blandade dokumentära filmer med modernt material. Att höra de som själva var där berätta om kylan, bristen på mat och det oglamorösa soldatlivet är starkt. Det faktum att de blir starkt berörda när de pratar om sina upplevelser för cirka 70 år sen får en att inse hur svårt det var.

Jag såg också veckans K-Special Ryssen kommer: Hollywoods häxjakt.

Den började med en intressant vinkel att man under kriget spelade in filmer som var positiva till Ryssland – man stod ju på samma sida i kriget mot Tyskland. De gjorde pro-ryska bilder, affischer och filmer eftersom de blev uppmanade att göra det av USA:s president. Det hade jag aldrig hört förut.

Och detta faktum kom sedan tillbaka och slog dem i ansiktet när jakten på kommunister tog fart efter kriget när man istället direkt började göra antikommunistiska filmer. I filmerna var skurkarna nu kommunister istället för nazister, som de var bara ett par år tidigare.

Den här tiden kallas ibland the Red Scare. Under den här perioden svartlistas ett antal skådespelare och filmare.

En av de som angav medspelare och annat filmfolk var Ronald Reagan. Han var ordförande i Actor’s Guild, skådespelarfacket, men istället för att försvara sina medlemmar angav han dem.

I alla fall, programmet fortsätter in mot nutid med spionhjältar, antihjältar och kallt krig.

Jag associerar plötsligt till ett helt annat populärkulturellt krig (eller snarare en invasion): nämligen Världarnas krig. Världarnas krig är en bok av H.G. Wells som den 30 oktober 1938 sändes som radioteater i USA. Regissör var Orson Wells.

Denna föreställning räknas som världens mest berömda radioutsändning eftersom den skapade panik hos en stor del av lyssnarna – de trodde verkligen att man var utsatta för ett anfall från Mars. Här kan du höra ett radioprogram om Världarnas krig, som också innehåller utsnitt ur originalprogrammet.

Ett berömt citat från Orson Welles lyder ”I started at the top and worked my way down”. Det syftar på att han som 23-åring fick detta genomslag på radion, och att han aldrig lyckades upprepa det.

Fast han gjorde även en av världens mest klassiska filmer – och de anses också vara en av världens bästa filmer. Det är så klart Citizen Kane (på svenska En sensation) jag pratar om. Och jag säger bara rosebud 😉

(Jo, jag läste faktiskt lite filmvetenskap nån gång för länge sedan på kulturvetarlinjen vid dåvarande Högskolan i Växjö. Inte kunde jag väl då tro att jag skulle jobba i den byggnaden 20 år senare…)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s