Lisbet Sand 1956-2016 #rip #fuckcancer

Lisbet Sand 1956-2016 #rip #fuckcancer

Fyra systrar. Vi var fyra systrar i 50 år. Nu är vi bara tre. Så konstigt. Så overkligt. Så svårt att förstå.

Annonser
Det här med att gå all in på hockey… #lakerslakejer #vaxjolakers

Det här med att gå all in på hockey… #lakerslakejer #vaxjolakers

Efter att ha följt Växjö Lakers ett tag med mer och mer ökande intensitet och intresse, bestämde jag mig förra sommaren för att gå all in på hockeyn.

Det resulterade i ett säsongskort (lakejkort på ståplats), en träningsmatch hemma, tre chl-matcher hemma, 24 av 26 hemmamatcher i shl, sex bortamatcher i shl, sex hemmamatcher (alla) i sluspelet, tre bortamatcher i kvarten, samt en hemmamatch för J20 i slutspelet.

Och så gick jag kursen Ishockey – kultur och samhälle på Linnéuniversitetet, och skrev där en rapport om hur kvinnliga hockeysupportrar bemöts och har det i shl. Det arbetet publicerades som ett blogginlägg på Hockeysverige.se. Det gjorde att jag medverkade i radiosportens podd istid, som delvis även sändes i ”vanliga” radiosporten, och dessutom var jag med live i P4 Kalmars sändning. SOm en bonus fick jag dessutom också god kontakt via sociala medier med några kvinnliga supportrar runt om i landet.

Jag gick också på något medlemsmöte i Lakers lakejer, och på årsmötet. Samt hjälpte till att lägga ut papper m info på stolarna i vida inför en match. Jag var också på Lakers-dagen, samt de VIP-kvällar och liknande arrangemang vlh ordnade.

Okej, det blev alltså ganska mycket all in förra säsongen. Men allt är ju relativt…

I år har jag (självklart) kvar lakejkortet och min plats på västra stå som jag la beslag på i januari, efter drygt halva förra säsongen. (Jag stod på ett annat ställe första halvan.)

Hittills har jag varit på rung fem isträningar, inkl säsongens första, på skills competition och på alla hemmamatcher, inkl träningsmatch o chl-matcher. Jag var med på första bortaresan,  premiären, o var då bussvärd. Jag var med på lakejgolfen och första VIP-kvällen. Jag har också varit på ungefär tre juniormatcher, inkl någon träningsmatch, jag har sett årets start på Lakers hockey Stars, jag har hjälpt till att placera ut ett tifo och varit med o tillverkat ett annat.

Jag sitter nu som suppleant i styrelsen på Lakers lakejer och har varit med på tre styrelsemöten (tror jag), ett möte med vlh och ett medlemsmöte – hittills. Jag har lärt mig publicera på (delar av) lakejwebben och har åtkomst till LLs sociala medier. Jag sköter (främst) Instagram där jag redan publicerat ofattbara cirka 150 bilder o filmer (de flesta som jag har tagit själv) och som dragit dit mer än 200 nya följare på två månader. Jag publicerar även en del på LLs webb, Facebook o Twitter och har vårdnaden om LLs digitalkamera.

Och plötsligt diskuterar man J20s form och nya tränaren med ett par intresserade på Twitter vid 22-tiden en lördag kväll. Eller så tillbringar man en fredagkväll mer att såga rör och montera flaggor till ett tifo. Eller en tidig söndagmorgon (kl 9!) med att titta på o filma ett gäng femåringars första skär på isen. Eller så ägnar man nån timme en lördagnatt åt att skriva ett blogginlägg om detta med att gå all in för hockey…

All in kan ju betyda olika saker, och vad som ena året verkar vara otroligt mycket all in, är nästa år normalläge och inget konstigt. Så då är det väl bara att öka och gå ännu mer all in, om det känns bra. Och det gör det!

 

Det känns som parallella universum #hockeysupporter #lnu #hockeysverige #radiosporten

Det känns som parallella universum #hockeysupporter #lnu #hockeysverige #radiosporten

Jag har inte bloggat på evigheter, men nu känns det som det är hög tid att väcka liv i bloggen igen.

Den senaste veckan, eller så, har det känts som om jag lever i parallella universum. Jobb och vardagslunk som traskar på som vanligt. Lite smårörigt med en ny organisation som nu försöker hitta formerna.

Och så. Ett helt annat liv kring ett intresse som just nu håller på att slå ut (nästan) alla andra. Helt oväntat, bisarrt och galet! Hittills har det spunnit iväg som bara den och det plingar allt som oftast till i mobilen… Lite svårt att fokusera på jobbet ibland…

Hockeykrönikör!

För två veckor sedan, ungefär, fick jag frågan från en i Lakers Lakejer (Växjö Lakers supporterförening) om jag ville skriva en krönika till gratistidningen Lokaltidningen Växjö, där de har ett fast utrymme. Precis så sa hen, ”en krönika”. Enda förutsättningen var att det skulle handla om hockey.

Tja, tänkte jag, det kan jag väl göra. och krönika, tänkte jag vidare, en sån ska ju vara personlig. Så så blev det. Jag skrev en personlig krönika som jag kallade ”Att bli hockeysupporter”.Skärmavbild 2016-01-27 kl. 07.58.48

Det var inte så svårt att skriva, men när jag väl skickat iväg det och insett att folk faktiskt skulle läsa det blev det jobbigt, i alla fall när jag insåg att folk jag känner kanske skulle läsa… Så jag körde en rant på twitter om att jag nog skulle krypa längs väggarna på Vida kommande hemmamatch.

Ja, det kändes ganska oväntat att plötsligt leka krönikör och prata hockey. Men det slutade ju liksom inte där…

Hockeykursen!

Under hösten gick jag kursen Ishockey, kultur och samhälle. Det kändes ju lite overkligt bara det. Att jag gick en hockeykurs, alltså. Men i alla fall, det var intressant och det var många ingångar i ämnet som man tog upp under kursens gång. (Kursen ges till hösten igen, läs mer om vad den innehåller här: http://lnu.se/utbildning/kurser/1IV533.)

Som sista moment skulle man göra en egen undersökning, och jag funderade en del på vad jag skulle skriva om. Jag hade några ämnen jag tänkte på, kriskommunikation var ett eftersom det är något jag jobbar en del med ibland (suck), och jag tycker det är något många klubbar är dåliga på (det finns ju en del exempel bara från i år man kunde tänka sig att dra upp. suck). Och även hockeyförbundet – tänk OS i Sotji och doping och presskonferenser officiella representanter från förbundet som uttalade sig på de mest oprofessionella sätt. (puh!)

Men till slut fastnade jag för att skriva om kvinnliga hockeysupportrar. Hur det är att vara kvinnlig supporter och sedan lyckades jag vrida till det så jag fick in sociala medier och vad de eventuellt betyder för supportrarna. Och så blev det.

Jag intervjuade fyra kvinnor från olika lag i SHL om hur de upplever det är att vara kvinnlig hockeysupporter. Sen fick vi studenter ett val. Vi kunde antingen skriva en ”vanlig” akademisk rapport, eller vi kunde välja att skriva ett tänkt blogginlägg (och ha vetenskapligheten i en text vid sidan om). Jag bestämde mig så småningom för att skriva ett blogginlägg – och försöka få det publicerat.

Hockeybloggen!

Vi hade haft en gästföreläsare – jo, vi hade så klart flera – men en som pratade om medier och som finns med bakom en av de större hockeysajterna, och han sa att vi fick höra av oss om vi ville. Och jag har förstått att de har fått in en hel del inlägg som de håller på att processa. Men tack vare att en av mina informanter visade sig vara en ytterst välconnectad kvinna, blev nog mitt mejl uppmärksammat lite snabbare än vad det hade blivit annars.

De gillade i alla fall mitt ämne och i måndags publicerades inlägget på gästbloggen hos Hockeysverige.se ”Vem är du här med? Om kvinnliga ishockeysupportrar”. Så här ser det ut:

Skärmavbild 2016-02-01 kl. 16.58.51

Hockeypodden!

Efter detta har det spunnit vidare ännu mer, och jag har idag varit med i Radiosportens podd Istid! Den spelades in i förmiddags och publicerades under eftermiddagen. ”Supportrarna utsätts för sexism”

Skärmavbild 2016-02-03 kl. 20.56.22

Jag satt i studion i Växjö och de andra befann sig i Stockholm och Gävle, tror jag det var. Så här såg det ut i Växjö:

Skärmavbild 2016-02-03 kl. 21.01.19

Radiosporten har även lagt ut ett inlägg på sin Facebook där man kan diskutera om kvinnliga supportrar behandlas annorlunda jämfört med manliga. Se Facebook-inlägget här.

Skärmavbild 2016-02-03 kl. 21.21.11

Vad händer nu?

Vem vet vart det här tar vägen?! Radiosporten hade ju en idé… Men vi får väl se… Det finns också en del krokar utlagda (av lite olika personer) till olika journalister och hockeyexperter och annat löst folk, höll jag på att skriva…